m77


onsdag 29 maj 2013

Pappa

Nu i dagarna: funderar på vad jag ska prata om på den Öppna scenen på Sorunda festivalen. Satt igår på pendeln och klurade. Ville säga nåt om psykoser. Konstaterade att allt jag vet om psykoser är att det handlar om vanföreställningar. Vad heter vanföreställningar i folkmun? Inbillning.
Konstaterade att jag inte viste vad "inbillning" betydde! Ringde pappa och frågade. Vi konstaterade att inbillning var när två personer har olika verklighetsuppfattning och den ena har tolkningsföreträde eller mer auktoritet. Alltså är den andres verklighetsuppfattning inbillning. Vi kom också in på tillit och förtroende. Att om det ska ske något verkligt sammarbete mellan läkare och patient måste det finnas tillit från BÅDA håll. Auktoritet kan fungera om båda parter är med på det. T.ex. att man som medborgare måste gå med på att Polisen har ensamrätt på att nytja våld (förutom självförsvar).

Senare samma dag antecknade jag att "en person med psykos har det socialt svårt då man har för lite gemensamt med andra". Detta efter att ha kommit fram till att det inte finns någon objektiv verklighet, utan att alla väsen har sin egna Subjektiva verklighet och ju fler man är tillsammans, som är överens, ju "objektivare blir den".

torsdag 11 april 2013

Och kärlek?

Utan bekräftelse kan en typ av självisk kärlek växa
som gör att du strävar efter att tillfredsställa din egen önskan,
Rädslan är murarna i ditt fängelse.

fredag 5 april 2013

Stationen - mitt barndomslandskap

Svenska A 1997

Jag är född i Knivsta, en förort till Uppsala, eller snarare till Stockholm, med tanke på att majoriteten av de boende föräldrarna i Knivsta pendlade till sina jobb i just Stockholm, alla vardagar med det röda SJ-tåget. Också jag fick åka SJ-tåg, bara barnet. Det var fantastiskt spännande. Perrongen låg och väntade med asfalten och det röda prydliga stationshuset. Bommarn plingade och gula ljus blinkade när ett tåg skulle anlända. Det brukade pirra i magen. Ut ur fjärran, långt bort ifrån, kom tåget, ibland något efter utsatt tid, ibland något innan. Man hörde ett ambitiöst tappert horn ljuda genom landet. Jag stod och tittade på medans tåget närmade sig säkert och jag kände mig ödmjuk inför det faktum att tåget tog i av alla krafter för att bromsa sin enorma tyngd för min skull.

De sk snälltågen stannade aldrig i Knivsta. De ljöd på samma sätt men stannade aldrig in det minsta. De rasade vinande förbi i en flera ögonblick lång tumult som kändes i hela kroppen.

Men pendeln stannade som sagt. Dörrarna öppnades ibland redan innan tåget hade stannat helt och hållet. Tåget rullade fortfarande förunderligt tyngdlöst efter att bromsarna hade släpt sitt grepp. När jag kom hem från Stockholm och tåget rullade in på perrongen i Knivsta brukade jag stå i dörröppningen och titta ner på asfalten som rann förbi tills tåget tvärt stannade med ett ryck av den sista avvaktande bromsen.

Tidningen

Svenska A 1997

Vad är tidningen?

Vad betyder den för oss?
Det är lättare att titta på TV eller lyssna på radio än att läsa tidningen. TV och radio kräver generellt sätt mindre av informationskonsumenten än vad tidningen gör. Men radio och TV är oftast flyktigare i sin framställning (av information) än tidningen. Tidningen är hanterbar på ett annat sätt än radio och TV. Den är överskådlig och förvarar informationen tillsdess att läsaren önskar att bli informerad. Som tidningsläsre bestämmer man själv tempot på sitt informatiosintag.

Tidning - samhälle

Hur står tidningen i relation till samhället?
Tidningen fungerar som ett medium mellan individ och samhälle. Individens behov av att hänga med i samhället kan tillfredsställas genom tidningsläsning. Även den som inte läser tidningen blir med all sannolikhet påverkad av vad som står i den indirekt, på ett eller annat sätt. På så sätt påverkas hela samhället av tidningen.

Lärarens anmärkning: De två sista meningarna kan utgå

Politik

Vänstern tror att högern konspirerar. Högern tror att vänstern är lata bidragstagare som dessutom antagligen röker hasch.

Vad är psykisk sjukdom?

Att uppleva saker man inte kan bevisa, men att påstå dem med bestämdhet ändå. (psykotisk)
Att kastas mellan hopp och förtvivlan. (bipolär)
Att vara så intelektuell att folk blir otåliga (Asperger)
Att ha svårt att koncentrera sig (ADHD)