Ekonomi?

111. Väntar på goda nyheter. Att kvinnan som är min nya gode man skall komma, så att vi kan gå igenom en massa ekonomipapper tillsammans! (resonerande bön)


4. Tillslut lyckades den personal som innan misslyckades, att få tag i min gode man, som är en kvinna. Själv äter jag banan och leker Falstaff Fakir. Det är kladdigt med banan, så jag slutar snart att knappa på tangentbordet och går istället för att tvätta händerna...


1. Kvinnan som var min gode man sörjde inte alls för mina rättigheter. Då jag berättade att jag inte vill medicinera mig med psykofarmaka, så var hon mer angelägen om läkarens ordination. Min rätt att få bostad utan att behöva gå med på medicinering!

666. Wicked blessings.

koder! 1 rätt, 2 kommunikation, 3-enigheten. Man ska smida medans järnet är varmt, tydligen...


6. Hey sisters of New Orleans once again i sit infront of my keybord to my computer. U're wicked lessons in teaching spell trubblesome victory?


108. Rose pedals on the cantine floor. Gooduse greatuse rose pedals...


24. Tiden verkar vara magiskt uppdelad i lång väntan utan resultat... (besvärjelse)


11. nu ska jag plötsligt förstå den magiska innebörden av talet elva, hur dumt låter inte det? Jag tippar på att 1.1 är lösningen på problemet i och med att 1.1 blir en konstig talföjld om man gör så här 1.1^2=1.21 - 1.1^3=1,331 osv...
så kan man läsa mönster i decimalerna. exponenten ger den struktur och rytmh ----------------------------------------------m7

2.

1. Dja Ras Ta Farai 2. dualism 3. vishetens sten TRE tro hopp och kärlek. (diagnosis succes)
Get up stand up, stand up for your rigt, preacher man don't tell me, heaven is under the earth, U know that I know, what life is really worth, it's not all that glitter and gold, and half the story has not been told. So now u see the light, sit dow'n and try to take a pee, 666 Information we want information, who are u , I'm 666 the number of the beast


3. Nu försöker jag lugna ner mig och skriva något terapeutiskt om min farfar som var typsättare. Han måste verkligen hjälpa mig nu att hålla rätt på vad jag skriver, för nu går det av bara farten med pekfingervalsen, sakta i backarna.

polisen är min psykos (dangerous) m77

100. Hej alli9hopa, nu har jag fått ny skärm...


101. Ritat och varit med i fri-projektet som Attention hittat på. Lag läste i alla fall om det i deras tidning


1012. (FASS). Var god bränn up bipacksedeln utan att läsa den över huvud taget. Annars kan du råka ut för besvär. (RSMH Riksförbundet för Social och Mental Hälsa)


1023. (FASS) Psykofarmaka bör man särskilt inte spola ner i toaletten, släng dom i soporna istället. m77


2345 (FASS) Ormgropar är bra att ha när man ska reda ut sin släkt. Som att man själv är en orm i fantasin bland sina rötter, nära och kära


7777. (FASS) Litium blir man torr i munnen av, stel i lederna, njurarna också. Det är ett salt. Lägg av med sånt! m77


87432. (FASS i förlängningen)
5 är Jimi Hendrix eller Ras Babis tal. Magiskt. I'm a voodoo Child


9871 (FASS) Neuroleptika, är också en mycket oturlig sak. Helst ska man försöka undvika att läkaren skriver ut ett sånt experiment.


8ui8. (FASS, lite mer spejsat) Att ta sida för sida och noggrant riva lagom rullpapper, rulla häxcigg, och bli av med hela FASS en gång för alla.

Tal

1. Nu tror jag att jag äntligen har lärt mig hur man kommer in på denna dator




2. En skön horisont såg jag idag i bara farten med en magisk tvåkrona klibbat med Hasch. Tillslut tappade jag tvåkronan och det känns rätt skönt.




3. Mätt och belåten efter en riktigt skånsk husmanskost, stekt falukorv med gräddbaserad röra och potatis




4. Och allt blir "återfödt" enligt mina eget-stavade ord. Midsommarvisan tjuvstartas tydligen. Va bra... då kan jag berätta om reinkarnation, som är del av mitt ordföråd i minnet. Närminnet däremot har lite nya ord då och då.




5 står det i matchen, den svartvita poesin försöker hitta balans i matchen Duetchland das libe es släkt




6. Paltkoma av gräddbaserad röra är inte att leka med (får bli en bön i 6:ans tecken)




7. nu får vi inte skriva fler nummer så ni fortsätter med bokstäver, Aretha Franklin mot Karin Boye yes its's correct




8. är när jag fick gå på toaletten och kissa, där fick ni grabbar nazidredd doesn't say sieghail, yea




9. i'm lookin' for the steel, as i entered into the backyars 52 brothers brused battles but hard Alpha Lindegård, come back Alpha Eric Gadd was singing in Kungsan




10. Humanismens tal. Att vara människa innebär så många olika behov.




11. Jag tror jag får dillepsykos, eller en psykos med hack i skivan




12 Det autistiska spektret innehåller både autism och ADHD, även tourette. Korrekt.




13. finns ialla fall inte med i DSM 5 eftersom där finns ingen svart magi så som spådommar




14 är ju heligt och bra eftersom det är 2x7 den digitala versionen av heliga tvillingar... hioppas nu det där blev rätt?




15 djävla hotmail!!! ! !! ## (%#"""111!!!




16 det digitala talet 2^4 enligt tabellen jag kan




32 är 2x2x2x2x2 eller 2^5




64 van jag 2^8 468:- för länge sen då jag var barn i Knivsta

SAGA

SAGA

Långt, långt bak i tiden. Tid utan begynnelse.

Fanns det en sköldpadda som hette Henrik. Det var en gammal, gammal sköldpadda. Rätt var det var, så kom en pojke fram till Henrik. Diogo hette pojken. Diogo fanns i Henriks drömmar då Henrik trampade i staden. I verkligheten var Diogo redan vuxen. Men Henriks hjärta minns än idag den lilla pojken Diogo och hans två yngre bröder, Jorge och Johan. Brödernas mamma hette Maria, och var en av bröderna hade varsin egen far.

 

Henrik brukade träna sin röst och skicka kommandon. Han skickade alla möjliga kommandon som dök upp i hanns huvud, Sieg heil, Rasta farai, a Salama leikum - brothers take’um. Han visste inte riktigt varför han skickade dessa kommandon det var bara en krånglig vana. Han visste att det var farliga kommandon, men han kunde inte låta bli.

 

De tre riddar-bröderna Diogo, Jorge och Johan gick på gym och byggde muskler, tränade sport och gick på stadens techno-musik-klubbar precis som alla unga vuxna.

 

Henrik var hemlös och drev omkring längs husväggarna. Då och då, på natten, kom han in på Knutpunken och diggade techno-musik eller ut till Uptons gator där musiken var mäktigt dunkande bland folkvimlet.

 

Henrik var rädd för alla människor men tog instruktioner i sitt huvud att gå fram och fråga om en ciggarette eller småpengar, ibland fick han en 20- eller 50-lapp.

 

Det slutade oftast med att han begav sig hem till Fenix för att söka skydd, ett boende för hemlösa och missbrukare. Nyckeln var han rädd om, även om den inte kan öppna ytterdörren. Det är inte säkert personalen öppnar ytterdörren mitt i natten. Då får man vänta till kl. 8

Idag drömde Henrik. Att jag rökte braj och drack öl av varierad sort. Både nödraketer 2,8 % – 3,5 %. Till att börja med så stänkte det lite gran sedan när jag väl kom hem så ösregnade det. Skyn föll ned. Tack att du drömmer med mig Thåström och du, diktare Thomas von Tranströmer. Tack även till min mor som har tårarna i himlen. Rödalinjen-riddarna, i Stockholm, de har verkligen inte patent på sin färg eftersom det finns även grön och blå linje. Så det så.

 

Aj vad det gör ont i pungen sa Henrik som verkligen inte drömde den här gången.

 

Realtiden är fan inte att leka med, tack och hej Leverpastej

 

 

Flashy common u mother fucking provocation is totally normal saga

Nu har fått för mig att jag ska skriva nått sexigt om kvinnor I en djävla sexistisk smörja som socialporr med dålig människosyn eller nåt…

 

Men drömmar är inte klätt att beskriva när man sitter och slå på tangenter i en verklighet att bråkiga vänner, Rumble and tumble with us.

 

BOW drömmer Henrik. Sagan fortsätter med Bow istället för Henrik…

 

Bow bodde i Stockholm på 80-talet. Då var han discjocky. Så det så. Men som sagt var, så drömmer han nu mest i verklighetens knappande på tangenterna här bland bröderna påå Fenix, boende för hemlösa och missbrukare. Vi samsas om våra förnödenheter och hjälps åt att sköta rutinerna. Men Bow 80-tal nu i Helsingborg, drömmer mest, men hjälper till så gott han kan (säger försvaret) (Åklagaren säger att jag är Nazist, pedofil, terrorist, bög, Islamist, Marcus Jarvey Black Afrikan fundamentalist, ballt va?

 

Sen säger nog inte försvaret mycket mer, förhoppningsvis. Nu talar vi vilken strunt som helst, både försvar och åklagare. För dom har redan pippat min brud så ofta att dom tröttnat.

 

 

Tredju delse (eller 3:e delen, eller tredje delen.)

 

 

 

Min fru var brun som Ute Schopka bodde på calle Ferran 33 - trenta i tres. Jag hette Henrik och min granne hette Mohamed Abdella Mohamed Babiker, kallades Ras Babi. Han gjorde promotion för musik artister, Reggae vad jag minns. Det får bli min avrundning! ……..

 

 

 

Avsnitt 4

 

En man som brukar sitta och äta frukost i sin rullstol vid ändan av bordet, där gamlingarna sitter, hjälpte mig att få igång datorn. Jag sitter vid gamlingarnas bord därför att jag inte kan Rumble and tumble med någon överhuvudtaget. Frukosten var otroligt god idag. Gröt, favorit bröden med ost och skinka. Jag fick till och med service på så sätt att personal blandade till apelsinjos då plastkannan var tom. Känner mig så besvärlig att behöva tränga mig på och be om hjälp.

 

Nu hör jag lätta skratt, men det hjälper liksom inte.

 

Det är soligt idag, och jag hoppas att dagen blir full av knark och tokiga saker. Det är så jag lärt mig att leva och medicin som hasch och öl brukar göra det lättare för mig att umgås, på stan eller i mindre sammanhang.

 

Nu hör jag att disken plockas undan, så klockan måste vara runt 9.00. Mannen som hjälpte mig med datorn, verkar må bra han med. Det känner jag liksom på intuitionen som sträcker sig från datarummet (där jag sitter) ut till matsalen.

 

Avsnitt 5

Nu har jag rusat omkring i trapphuset upp och ner mellan 2: a våningen (där rökrummet finns) och bottenvåningen, där datorn finns. Min kaffemugg har Anders lånat. Först använde han den till kaffe men nu senast till te. Jag får använda ett dricksglas provisoriskt i brist på min blåa mugg.

 

Och som lagen om alltings djävlighet så dricker jag för mycket kaffe ur dricksglaset.

Men vad ska man göra då man är desperat att hålla igång.

 

Igår hade jag en teori om att, i mitt omöjliga tillstånd där kroppen inte kan lugna ner sig, så kan det faktiskt vara bra att medicinera hårt med kaffe t.ex. bara för att lösa upp och trötta ut.

 

Namn har jag extra svårt med. Man behöver liksom kunna namnet på den man adresserar. Men igår lärde jag mig namnet på två stycken Anders. Anders och Anders. Den ene en äldre herre och den andre en erfaren knarkare i min egen ålder.

 

I juni, Sveriges nationaldag. Hoppas det blir riktigt mycket med smarrigt käk här på Fenix, boende för hemlösa och missbrukare. Det värsta med att vara hemlös i Helsingborg är att man får börja sin karriär med att be om akutplats. Det kan ta lång tid innan man får någon fast plats. Att stå vid dörren när personal sållar bland 4-5 gäster är inte alls roligt. Ens bästa vän, som man umgåtts med under dagen, kan få ett nej…

 

 

betong

     -  Usch vad här luktar, säger Anna. Var det du som fes pappa?

Jag tyckte frågan var väldigt pinsam och började tvivla i min papparoll då en far knappast kan vara så fåfäng att han skulle ha svårt att prutta i sin dotters närvaro.


      -  Nu måste vi stänga, säger personalen i TV-rummet.

Jag lämnar familjen och papparollen bakom mig och går till lägenheten. Jag fick lägenheten för ett halvår sedan efter att ha bott på Fenix ett tag. Jag passar på att raka mig medan personalen på gruppboendet har rast och motellet är stängt. Nu sitter jag här igen framför datorn inne på motellet och Anna kommer tillbaka.


      - Är det sant att Jesus kunde gå på vatten, och varför gjorde han det? frågar Anna.

Jag tänker att det blir svårt att svara på då jag aldrig träffat Jesus eller sett honom gå på vatten, men det är en sådan torr sak att konstatera att jag undviker att upplysa min dotter om detta. Jag knappar vidare på datorn. Det är en bra dator som sällan strular.


       -  Pappa! Varför gick Jesus på vattnet? frågade Anna.
       -  Jo, han skulle gå till Amerika. Han hade missat båten, sa jag.
       -  Vad skulle han göra i Amerika? frågade Anna.

Anna gillade att ställa frågor. Hon var duktig i skolan och tränade Jazz-dans på fritiden. Plötsligt uppträder psykosomatiska symtom och jag får lite psykotiska idéer om att det skulle vara hamiterna som attackerade mig. Funderar över hur sannolikt det är att dessa symtom skulle vara en form av attack, utförd av någon, och vad jag har för bevis för detta och inser att det måste vara en psykos. Psykoser är konstiga. Man kan ju aldrig veta om de stämmer eller ej. Men men, ingen rök utan eld.


       -  Pappa, vad skulle han göra i Amerika! skriker Anna.
       -  Jag vet inte, men han skulle väl gå på Mc Donalds eller nåt, vad vet jag, jag var inte där just då,
svarar jag.

Jag är rätt nöjd med texten jag skrivit så här långt och bestämmer mig för att gå ut och kolla om det finns en fimp att röka.

Nästa dag är det soligt och jag tycker mig se glimtar av verkligheten. I ett ljus eller i en skugga. Anna och jag går och handlar. Anna vill ha spagetti så vi köper det, och en burk tomatsås och grädde. Grädden snattar jag eftersom jag inte har råd. Anna lyser, hon tycker det är spännande. Vitlök och vinäger har vi sen tidigare. Att ha vinäger i tomatsåsen hade jag lärt mig av ett gammalt ex. Jag köper cigaretter också.


      -  Cigaretter är dåliga, och det är därför du har så dålig kondition pappa, säger Anna.
      -  Tobak är en hälsoprodukt, säger jag.

Anna som bara är tio år tycker jag är dum som påstår att cigaretter är en hälsoprodukt. Hon har hört från alla andra vuxna, att tobak är farligt. Just den här dagen har vi betonggjutning i köket på gruppboendet där jag bor, och Anna får vara med. Eva, som är personal, frågar Anna om hon vill göra en ljusstake. Hon vill hellre göra ett grytunderlägg med mosaik. Ett sånt som pappa hade så många av när vi bodde i Nynäshamn.


       -  Då kollar jag i källaren om vi har några färgade tallrikar vi kan slå sönder till mosaiken, säger Eva.

Eva är mycket duktig på sitt sociala jobb med att inspirera de boende till kreativitet. Hon är mycket övertygande i sitt pep och har en stark personlighet.  Anna krossar tallrikarna mot golvet med en hammare. Hon är fullständigt i extas när hon drämmer till. Eva hejar på och jag blir faktiskt lite orolig att något ska gå snett. Jag känner mig som en kärring medan jag står och tittar på när de två tjejerna går loss. Skärvorna är gula, röda och blå. Anna och jag får i uppgift av Eva att hitta en form att gjuta grytunderlägget i. Vi kommer inte på något och Eva föreslår en rund sockerkaksform. Jag klipper till en rund botten i styv kartong som passar sockerkaksformen så att grytunderlägget inte skall behöva gjutas för tjockt. Det känns tillfredsställande att kunna bidra i arbetet med gjutningen. Eva rör om i betongen för att den inte ska stelna. Jag klipper kartongen rund. När den passar formen lägger jag den i botten. Eva fyller på med betong. Jag smetar ut betongen i botten på sockerkaksformen ovanpå den runda kartongskivan. Anna och jag provar skärvor och pusslar på mosaiken. När Anna och jag besökte Park Guel i Barcelona blev Anna mycket fascinerad av Gaudis stora mosaiker. Det var fint väder den dagen och vi gick tillsammans hela vägen från Barrio Gotico vid vattnet, upp till Gaudis Park på höjden. Eva gör också ett grytunderlägg.

 

 

Kommer du nu?

-Kommer du nu?
-Ja, idag kommer jag.
-Var har du varit någonstans?
-Jag har funderat.
- Och vad har du kommit fram till?
- Jag vill leva med dig, även om du vill bli präst.
-Jag måste rådfråga Gud. Du har varit borta i 2 år.
-Men i mitt sinne har jag varit hos dig hela tiden, jag tror säkert Gud förstår.
- Men vad skall mina vänner säga, att du bara kommer tillbaka en dag.
-Tänk inte på dem, tänk på oss.
-Dom kanske blir oroliga för mig.
-Jag har saknat dig så, låt oss vara tillsammans.
-Jag kan inte släppa allt för händerna bara för att du kommer nu.
-Låt mig få vara med i processen att hitta tillbaka till varandra.
-Ja, kom in då, jag tittar på Gladiatorerna.
-Ja, va kul, jag tycker Herkules är så bra.

Hej Lena!

* Kommer du nu?
* Hej Lena!
* Vart har du varit?
* Jag har bott hos mina föräldrar. 
* Du kan ju inte bara försvinna och komma tillbaka nu.
* Jag har tänkt på dig och mig.
* I två år?!
* Jag försökte bryta mig loss, men kunde inte.
* Jaså!
* Du betyder allt för mig.
* Det gjorde du också en gång i tiden. Det tog mig hårt när du försvann.
* Du var psykotisk och jag var rädd.
* Jag lever ju alltid med risken att bli psykotisk.
* Men den risken är jag beredd att ta nu.
* Har du varit med någon annan?
* Nej.
* Jag vet inte.
* Låt oss hitta tillbaka till varandra.
* Jag vet inte. Det kostade så mycket att sakna dig så.
* Du kommer aldrig behöva sakna mig igen.
* Åh Henrik, du kan inte komma nu efter två år. Jag har ju precis kommit över dig.
* Förlåt Lena.
* Vad var det som gjorde att du väljer mig före rädslan för psykosen.
* Det är du som gör att jag väljer dig. Jag har aldrig träffat en så vacker människa som du.
* Jag måste tänka.
* Vi kan väl ta en promenad ner till badet idag, så får vi se hur vi känner imorgon
* Ja, det gör jag så gärna.

Heliga krafter

Det är inte så fruktansvärt tidigt när jag vaknar på morgonen och på gott humör går jag och gör kaffe. Dagens första cigarett blir så mycket godare om man har kaffe till. Jag går in i den lilla kokvrån med diskho och kokplatta. I diskhon står ett par odiskade koppar och på bänken finns rivna förpackningar till snabbnudlar. Jag diskar en kopp, fyller den med vatten och ställer den i mikron på en minut. I rummet spelar R&B-musik ur högtalarna från radion. Jag har lite hasch kvar sparad i ett litet väggskåp ovanför matbordets ena kortsida som står mot väggen. På bordet ligger tomma cigarettaskar och annat skräp. Mikron plingar och jag går och hämtar koppen med det varma vattnet. Snabbkaffet är Eldorados, det billigaste i affären, men smakar gott. Efter cigaretten tar jag på mig skorna och jackan för att gå över gården och in på Motellet. Det snöar och är blåsigt, så stillheten inne i Motellet blir påtaglig när entredörren stängs bakom mig.
- Hallå! ropar jag.
- Hallå! ropar Malin. Har du sovit gott? 
Motellet består av både personalutrymmen och besöksutrymmen. Vi har också separata kök, men på morgonen har personalen dukat upp frukost på bänken in till deras kök. Jag tar en talrik vaniljfil och äter med andakt. Den svala, rena smaken är som balsam för munnen. Efter filen ställer jag talriken i disken och fyller en kopp med kaffe och en skvätt mjölk. Jag tar koppen med mig tillbaka till lägenheten. Jag är sprallig över att jag lyckats spara den lilla haschbiten från i går och ger ifrån mig primala läten samtidigt som jag tar och river av en bit papper från ett av cigarettpaketen på bordet. Jag gör ett filter av pappret och meckar en joint. Jag röker och blir upprymd av heliga krafter.