Det har jag glömt.
Men nu kommer jag ihåg.
Jag släpper regeln på dörren mot det förflutna.
Det går inte att bara springa på utan att komma ihåg.
Ingenting är perfekt.
Man måste välja väg ibland.
Och samtidigt är allt som det är.
Oro och ambition.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar