Tangenterna är sköra. jag vet inte vad jag skriver. Är det slutet eller början? Fest. Firar vi födsel eller bortgång? Har så mycket energi. Lägger mig för att sova utan resultat. Måste lära mig på nytt! Varför gå och lägga sig när jag är full av energi? Eller är det bara det eviga lärandet? Är det ett inrutat mönster av tvångstankar som skyddar mig från oändligheten? Hur skall det gå? Kommer jag kunna anpassa mig, mitt tvångsmässiga beteende, till ett fungerande liv. Eller är det bra det eviga lärandet? "Trail and error" - man lär sig av sina misstag.
Har någon svar? Nä, vad dum jag är, jag har ju redan svaret på universum och allting.
Men utveckling då? Krävs det inte utveckling för att livet ska vara värt att leva? I'm a man from the past (Freudiansk terapi). Liiivivg in the present (Kognetiv beteende terapi). Stepping into the fuuuuture (Kognetiv beteende terapi) - Peter Tosh
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar