m77
lördag 26 september 2015
Onsdag
Ärtsoppa och pannkaka
freden skall man bejaka
Torsdag går runt
Det är sunt
På fredag är det mysigt
Chips på bordet det är tjusigt
Lördag ring så spelar vi
en blomma och ett bi
Söndag vilodag
i badet fullt drag
Måndag till jobbet gå
arbetsdagen vill man nå
Tisdag beslut fattas
Bilar rattas
Ska vi slå vad
Onsdag är en speldag
fredag 18 september 2015
Av Ola Malmsten
Ett parti i politik
en evig erotik
är de något kan man tycka
eller är det lycka
klimat frågan drar
nya väljare blir kvar
vård skola omsorg
grönsaker på ett torg
ett starkare försvar
för alla envar
vi ser alla dessa människor gå
andra länder vill de nå
i krig vill de inte vara
det är den frågan vi skall besvara
en evig erotik
är de något kan man tycka
eller är det lycka
klimat frågan drar
nya väljare blir kvar
vård skola omsorg
grönsaker på ett torg
ett starkare försvar
för alla envar
vi ser alla dessa människor gå
andra länder vill de nå
i krig vill de inte vara
det är den frågan vi skall besvara
måndag 14 september 2015
Hip hop
Den afroamerikanska hip hop-kulturen sprungen från slavarna på fälten i USA där man sjöng "spirituals" medans man arbetade med sockerrör var ett slags "Babylon". Bluesen är ett uttryck för sorg. Enligt legenden skall jazz ha skapats genom att stjäla folk från en avlägsen kontinen och sedan förslavat dem i 400 år, I och med att slavarna genom emancipation blev fria fick de också tillgång till den vite mannens musikinstrument, och Jazzen skapades. Black-Power rörelsen med figurer som Rasta Farin's Marcus Jarve, Islam nation's Malcom X och Public Enemy, påminner den svarta befolkningen i USA och människor över hela världen att stå för sin rätt.
Uppfostran, Arbete, Skola.
Jag gick i den virtuella uppfinningen skolan som alla andra barn på Sveriges 80-tal med 30 andra barn och fick då lära mig att barnen i utvecklingsländerna, där den industriella revolutionen råder, arbetade på fabrik istället för att gå i skolan som vi i Sverige.
Det var svårt för mig att förstå gapet mellan, att de skulle jobba i fabrik, och vi skulle umgås i klassrum och leka på skolgård. I bilden som jag fick av skolan hade dessa barn fattiga förhållanden utan ekonomiska friheter och lek. Jag tror många i min generation delar den bilden. Jag tror att social fritid och lek förekommer normalt också i ett sådant industrisamhälle. Bilden av ett arbetsläger för barn är nog mer ett uttryck för ett dåligt samvete än ett normalt förekommande fenomen.
Min pappa skaffase ett jobb åt mig när jag var barn. Han tyckte nog att jag skulle få tillfälle att tjäna mina egna pengar. Vilket jag gjorde. Jag sålde DN på söndagar i ett villaområde inte långt ifrån där jag bodde. Pappa körde tidigt på morgonen till en bensinstation för att hämta en bunt Dagens Nyheter. Själv gick jag upp runt åtta eller nio, vill jag minnas. Förväntansfullt ville jag då veta om pappa hade hämtat tidningarna på morgonen. Han gjorde en alldeles unik DN-vagn som bara jag hade. Det var en grönmålad liten barnvagn med en kartonglåda målad i gult. DN-loggan var målad i rött på den gula lådan som var precis så stor att tidningarna fick plats på en trave inuti.
När jag kom upp i den åldern då jag kunde ställa mig abstrakta frågor som varför vi hade den virtuella uppfinningen skolan i Sverige svarade han:
"Jag var händig som barn och fick göra många jobb både i form av snickare, springpojke och som mentor åt min lillebror. Det var vanligare då i Sverige att barn arbetade som en del av familjens försörjning. Arbete var en del av uppfostran. Det sattes inte lika stor vikt på uttryckligen social uppfostran, isolerad från övriga samhället i form av skolor där man buntar ihop 30 barn av samma ålder utan naturlig anknytning till varandra."
Min far uttryckte vidare att med sin erfarenhet som lärare tyckte han att det var hämmande för barnens sociala utveckling med den virtuella uppfinningen skolorna. Barn kan lära sig av äldre barn istället för att en stor grupp barn av samma ålder skall lära sig från en enda ansvarig vuxen. I vissa av dagens skolor gör man försök med olika typer av mentorskap där äldre barn har ett visst ansvar för yngre barns arbetsuppgifter och utveckling. Det har visat sig ge en naturlig struktur av tillit över åldersgränserna och därför ett sundare klimat för eleverna.
Det var svårt för mig att förstå gapet mellan, att de skulle jobba i fabrik, och vi skulle umgås i klassrum och leka på skolgård. I bilden som jag fick av skolan hade dessa barn fattiga förhållanden utan ekonomiska friheter och lek. Jag tror många i min generation delar den bilden. Jag tror att social fritid och lek förekommer normalt också i ett sådant industrisamhälle. Bilden av ett arbetsläger för barn är nog mer ett uttryck för ett dåligt samvete än ett normalt förekommande fenomen.
Min pappa skaffase ett jobb åt mig när jag var barn. Han tyckte nog att jag skulle få tillfälle att tjäna mina egna pengar. Vilket jag gjorde. Jag sålde DN på söndagar i ett villaområde inte långt ifrån där jag bodde. Pappa körde tidigt på morgonen till en bensinstation för att hämta en bunt Dagens Nyheter. Själv gick jag upp runt åtta eller nio, vill jag minnas. Förväntansfullt ville jag då veta om pappa hade hämtat tidningarna på morgonen. Han gjorde en alldeles unik DN-vagn som bara jag hade. Det var en grönmålad liten barnvagn med en kartonglåda målad i gult. DN-loggan var målad i rött på den gula lådan som var precis så stor att tidningarna fick plats på en trave inuti.
När jag kom upp i den åldern då jag kunde ställa mig abstrakta frågor som varför vi hade den virtuella uppfinningen skolan i Sverige svarade han:
"Jag var händig som barn och fick göra många jobb både i form av snickare, springpojke och som mentor åt min lillebror. Det var vanligare då i Sverige att barn arbetade som en del av familjens försörjning. Arbete var en del av uppfostran. Det sattes inte lika stor vikt på uttryckligen social uppfostran, isolerad från övriga samhället i form av skolor där man buntar ihop 30 barn av samma ålder utan naturlig anknytning till varandra."
Min far uttryckte vidare att med sin erfarenhet som lärare tyckte han att det var hämmande för barnens sociala utveckling med den virtuella uppfinningen skolorna. Barn kan lära sig av äldre barn istället för att en stor grupp barn av samma ålder skall lära sig från en enda ansvarig vuxen. I vissa av dagens skolor gör man försök med olika typer av mentorskap där äldre barn har ett visst ansvar för yngre barns arbetsuppgifter och utveckling. Det har visat sig ge en naturlig struktur av tillit över åldersgränserna och därför ett sundare klimat för eleverna.
Helvetet av självömkan
Jag är arg på min flickvän för att hon har behandlat mig illa. Hon skiter i mig och jag finner inget civiliserat sätt att straffa henne för min upprättelse. Jag är då både arg och frustrerad. Någon eliminerar hennes attityd genom tillfredställande sex och jag beundrar honom för hans mandom samtidigt som jag blir ännu argare på min flickvän som bedrar mig. Jag får nu komplex för min oförmåga och blir ett lätt offer för social mobbing i min offerkofta.
söndag 13 september 2015
Könsneutral och egenmakt
Varför heter det "hen" och inte "hom"? "Hen" är helt uppenbart en version av "han", men med "e" från "hennes". Varför inte "hon" med "m" från "honom" istället. "Hennes" är genitiv och "honom" är nominativ. Genitiv syftar till den som äger något och nominativ syftar på ett objekt. Kan man tolka "hen" som en könsneutral ägare? Vad blir då "hom"?
Att prata med sig själv
Vad är detta för fenomen? Varför går jag omkring och pratar i mitt inre om allt möjligt medans jag tänker. Ibland har jag diagnostiserat mig själv med en slags torrhet med ett tvångsmässigt behov av att prata. Men i sundare sinnesnärvaro förklarar jag mitt, alltid städade, pratande utan mottagare som ett uttryck för att skapa ordning i mitt inre.
Autism
När jag var barn hittade jag på mina egna lekar. Låg på mage på mitt rum och prickade kulor. Jag var ett med golvet och kulorna rullade fritt i rummet. Jag sköt med avfyrningsdelen till min bilbana. Ofta träffade jag en kula med en annan. Gjorde ett roulettbord av min skivspelare och satsade pengar mot en imaginär bank. Jag studerade oddsen. Just detta brukade bli tråkigt eftersom det saknade mening då slumpen tillslut tedde sig ointressant. Pricka kulor på golvet var mer meditativt. Jag hade också rent destruktiva lekar som den vars upprinnelse kom från att myrorna bet mig på min fötterna då jag exploaterade bakgården. Jag straffade deras bristande respekt då de bet mig på fötterna med att ritualbränna myrstacken med mammas aceton från badrumsskåpet och stod förnöjsamt och tittade på som en häxdoktor medans stacken brann. Har kval om detta än idag. Myrornas bett var nog deras ritual att straffa mig för att jag exploaterade bakgården. Jag utrotade dem, och inte vise versa, för jag hade tillgång till aceton och tändstickor. Ett praktexempel på människans övertag.
Men jag tror att den grundläggande poängen med att i sin ensamhet hitta på lekar (till och med ritualer som häxdoktor) utan någon speciell funktion är att de inger en trygghet. Idag tror jag vi tolkar barns som i sin ensamhet leker meditativa lekar som ett tecken på autism, rätta mig om jag har fel
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)